Lagkrav rörande cybersäkerhet

I USA äger hela 74 % av gruppen unga, välutbildade och högavlönade någon form av ”wearables” för monitorering av hälsa. Det ger en indikation av hur marknadsutvecklingen kan komma att te sig även i Sverige. I ljuset av den nya NIS 2- och RCE-lagstiftning som kommer redan under 2024, blir det därför nödvändigt att förhålla sig till hur tekniken ska lösas för att möta lagkraven och användarnas tillit.

Utan tilliten från användarna, kommer våra samhällen att misslyckas med digitaliseringen av hälso- och sjukvården. Det blir därtill samhällets lägre socioekonomier som kommer i kläm – risken för ett patienternas A- och B-lag är överhängande. Det visar studier från USA.

Sex olika fall
Inför seminariet den 16 maj inleds beskrivningen av sex olika fall. Under våren påbörjas dessutom ett tekniskt utvecklingsprojekt med sex separata seminarier. Huvudfokus blir den typ av uppkopplad teknik som omfattas av regioners och kommuners lagstiftade ansvar. Exempelvis trygghetslarm, distansmonitorering, hjälpmedel, konsultationer och rådgivning.

1. Allmännyttans fastighetsbolag
I storstäder är det vanligt med dubbla fiber in till byggnaden – redundant, förutsatt att det finns separerade kabeldiken. Kommunstyrelsen blir personligt ansvarig för redundans och säkerhet främst i de lägenheter där uppkopplad teknik har ordinerats och samtyckts till.

2. Kommersiella bostadsfastigheter, bostadsrättsföreningar
För bostadsrättsföreningar blir cybersäkerhet en ny agendapunkt på dagordningen när det gäller teknikval i fastigheten. Likaså för kommersiella fastighetsbolag. Den teknik som krävs väljs bäst som en gemensam lösning snarare än att lämnas till respektive hyresgäst.

3. Offentliga byggnader, kontorsfastigheter
För byggnader med många externa besökare blir teknikanpassningen en hygienfaktor – på samma sätt som tillgången till parkering, handikapptoalett eller rullstolsramp idag utgör självklarheter. Snarare än att invänta lagkraven, blir tidig anpassning en kommersiell fråga.

4. Egna hem i förort
Egna hem i stadsmiljö har vanligtvis möjlighet till endast en fiber in i bostaden. Hur redundansen ordnas blir sannolikt beroende på hur bredbandiga behoven är. Robotik, AI, konsultationer på distans, egendiagnos och rådgivning kommer kräva mer än en repeater.

5. Egna hem i extrem glesbygd
Egna hem i låg tätortsgrad kanske varken har fiber eller en säker uppkoppling från närmaste mobiloperatör. Här blir redundansen ordnad via satellit och högmaster. De bredbandiga behoven behöver utvecklas, vilket tekniskt blir enklare med glesbygdens låga befolkningstal.

6. Uppkoppling utomhus
I stadsmiljö är det inte ovanligt att mobiloperatörernas makronät samutnyttjar kablar och kabeldiken. Lagtolkningen får visa om dessa arrangemang kan betraktas som redundans med säker diversitet. I låg tätortsgrad kommer behoven av satellit och högmaster att öka.

Seminarium 16 maj - NIS 2 - Teknikval
Seminariet den 16 maj handlar om hur tekniken ska se ut – för att mäta upp till kommande lagstiftning och för att skapa tillit inför framtiden.

Syftet den 16 maj är att mejsla ut bilden av vilka teknikdelar som kommer att krävas för den konnektivitet som ska lösa digitaliseringen.

Detta inledande seminarium berör en bredare krets. Frågan som exempelvis kommunernas stadsarkitekter får hantera, är om parabolen nu gör sitt återinträde på svenska balkonger.

Kontakta gärna Teknikmarknad, till exempel genom att svara på detta email, för mer information om projektet 5G i byggnad, eller om du är intresserad av kommande strategimöten, seminarier eller Användarföreningen. Du anmäler dig till seminarierna på projektets seminariehemsida – www.teknikhuset.org.