NIS 2-teknik - Egna hem i glesbygd

Sverige är ett stort och avlångt land – huvudsakligen glest befolkat.

13 procent av Sveriges befolkning bor på 98,5 procent av Sveriges landareal – utanför statistisk tätort. En geografi som summerar till i snitt tre personer per kvadratkilometer.

Det är av största vikt att nät för digitalisering nu byggs ut – inte att utbyggnadstakten halveras, vilket just nu sker.

Ibland kallas det extrem glesbygd
15 av Sveriges 290 kommuner benämns Mycket glesa landsbygdskommuner. Dessa 15 kommuner utgör en femtedel av Sveriges yta och bebos av mindre än en procent av Sveriges befolkning. Det summerar till färre än en person per kvadratkilometer.

I dessa 15 kommuner är medelåldern 47 år – att jämföras med 41 år för en svensk snittkommun.

I två av dessa 15 kommuner – Arjeplog och Jokkmokk – bor 0,2 respektive 0,3 personer per kvadratkilometer. Det kan jämföras med Sundbybergs kommun, med 6000 personer per kvadratkilometer och en medelålder på drygt 37 år. Det finns därför delar av exempelvis Arjeplog och Jokkmokk som ibland kallas extrem glesbygd – där hemtjänst respektive hälso- och sjukvård står inför allt större utmaningar – med åldrande befolkning och långa avstånd.

Egna hem i låg tätortsgrad kanske varken har fiber eller en säker uppkoppling från närmaste mobiloperatör. Här blir redundant uppkoppling möjlig via satellit och högmaster. De bredbandiga behoven behöver utvecklas, vilket tekniskt blir enklare med glesbygdens låga befolkningstal.

Egna hem dominerar
I kategorin Mycket glesa landsbygdskommuner är det drygt 4000 fastighetsägare som är över 80 år och därför på sikt berörs när virtuella sjukhus introduceras.

I geografier med 1 person per kvadratmeter är det vanligare med småhus än med flerfamiljshus. Uppgiften handlar om att koppla upp småhus i enlighet med kommande lagstiftning.

Juridiska aspekter – 4 000 fastighetsägare
Personer över 80 år utgör 5 procent av befolkningen men konsumerar 26 procent av all vårdtid. Gruppen är fem gånger vanligare som vårdtagare än övriga medborgare.

I Hälso- och sjukvårdslag (2017:30), avd IV, specificeras kommunens ansvar som huvudman för hälso- och sjukvård. I det nya NIS 2-direktiv som blir lag 18 oktober 2024 stipuleras ett speciellt ansvar för vårdgivare:

g) vårdgivare: varje fysisk eller juridisk person eller varje annan entitet som lagligen bedriver hälso- och sjukvård på en medlemsstats territorium,

Egna hem i glesbygd är därför en väsentlig sektor när virtuella sjukhus ska förverkligas. I synnerhet där avstånden är stora och resor blir en utmaning för såväl parterna som ur ett hållbarhetsperspektiv.

Eftersom det är ett stort antal fastigheter – som inte ägs av entitet som lagligen bedriver hälso- och sjukvård – kommer det att krävas ett stort antal överenskommelser om samtycke och tekniklösningar. NIS 2- och RCE-direktiven kommer att gälla även för egna hem – för entiteter som bedriver hälso- och sjukvård.

Aktuell teknik
Virtuella sjukhus kommer att finnas utanför sjukhusen och ska kopplas upp med nya digitala tjänster inom en snar framtid.

I mindre orter finns vanligtvis framdragen fiber för uppkoppling inomhus. Därutöver behövs redundant uppkoppling inomhus och utomhus – sannolikt via makronätet. För att uppnå diversitet, väljs lämpligtvis backhaul från operatörer som opererar med högmaster och satellit.

LTU satsar på utveckling
Med Luleå Tekniska Universitets (LTU) senaste satsningar ökar fokus på e-hälsa, glesbygd och industriella applikationer. I linje med EU:s verktygslåda för 5G.

Den 24 juni 2019 invigdes 5G-masten på Luleå Tekniska Universitet. Målet som då formulerades inkluderade även att glest bebyggda regioner i Norrbotten skulle få bredband.

Karl Andersson, Professor i distribuerade datorsystem och sedan många år verksamhetsledare vid Centrum för distansöverbryggande teknik vid LTU, Luleå Tekniska Universitet, beskrev att målet skulle omfatta förbättrad och förhoppningsvis full täckning även på landsbygden. – Det är en fråga om demokrati, framhöll Karl Andersson i samband med invigningen. – Vi hoppas också kunna ta den här tekniken ut i glesbygden. 5G är framför allt designat för att fungera i storstäder, men vi på LTU vill också jobba med glesbygdstillämpningar.

Det finns vissa likheter mellan digitala oaser i glesbygd och den typ av inomhusnät som nu utvecklas i projektet 5G i byggnad. I bägge fallen är målet att etablera väl fungerande 5G-nät på ytor dit signalen från marknadens utomhusmaster annars inte når.

I glesbygd är det långa avstånd och gles befolkning som sätter hinder. I byggnader är det välisolerade väggar och energifönster som gör att 5G-signalen inte kommer in i byggnaden. Till skillnad från hur den mobila marknaden fungerar utomhus – där mobiloperatörerna normalt har byggt och bekostat mobilnätet – är det inte ovanligt att det är användarna som får ta initiativet till att bygga och bekosta byanätet och inomhusnätet. Det kommer att ändras när NIS 2-lagen träder i kraft den 18 oktober 2024. Då får regioner, kommuner och operatörer ett tydligare ansvar för cybersäkerheten i förhållande till brukarna.

Säkra, robusta och standardiserade mobila nät är en grundförutsättning för digitaliseringen inom vård och omsorg. EU-kommissionen har insett dessa utmaningar. I den verktygslåda för 5G som lanserades i januari 2020, presenterades ett tydligt fokus på att den digitala inre marknaden ska ha 5G som ryggrad – i synnerhet i samhällskritiska sektorer. Hälso-och sjukvårdssektorn är en av dessa.

Kommersiella aspekter
Kommuner och regioner kan inte begränsa sig till fastigheter där de har egen rådighet när lagstadgad hälso- och sjukvård ska bedrivas i framtiden. Dygnskostnaden för särskilda boenden i kommunal regi uppgår till drygt 2000 kronor per brukare. En intensivvårdspatient kostar drygt 50 000 kronor per dygn. Timkostnaden för hemtjänst uppgår till drygt 500 kronor. Det är av kostnadsskäl som kvarboende blir framtidens lösning för välfärden – även så för introduktionen av virtuella sjukhus.

I ljuset av en cybersäker och redundant uppkoppling blir det billigare för samhället alltså om 80-plussare bor kvar i sina egna hem i glesbygd. Därför måste också mobiloperatörer ta sitt samhällsansvar och bygga ut näten snabbare än vad som nu sker.

Privata bostadsfastigheter – sammanfattning
Det medicinska ansvaret kommer i framtiden alltmer att baseras på informerade beslut med digitala lösningar. Med historiskt data och med multivariata analyser av realtidsdata från olika typer av sensorer. Sensorer exempelvis i och på människokroppen, i sängen, i rullstolen och i bostaden.

Bakgrunden är att antalet medborgare över 80 år kommer att öka med cirka 50 procent de närmaste tio åren. Gruppen 80+ utgör idag 5 procent av befolkningen och konsumerar 26 procent av all vårdtid. Gruppen 65+ utgör 20 procent av befolkningen och konsumerar 55 procent av all vårdtid. I Stockholm kommer vi alltså i teorin att behöva bygga ett ytterligare Nya Karolinska för att klara situationen om tio år – om det inte vore så att det inte finns tillräckligt med läkare och sjuksköterskor för att bemanna ett nytt sjukhus i traditionell mening. Enligt både Socialstyrelsen och IVO saknas det redan idag vårdpersonal inom samtliga 21 regioner i Sverige. Antalet arbetsföra per 80+ minskar och därmed skatteintäkternas möjlighet att skala upp befintliga strukturer. Det blir därför inte helsatsningar på sjukhus utan i stället på digitalisering i boendemiljön. Sveriges regering har under 2020, tillsammans med SKR, TCO och Kommunal, inrättat en Välfärdskommission som ska arbeta med en samordnad digitalisering för att klara de kommande utmaningarna.

Av beskriven anledning blir det alltså en ny socialtjänstlag och äldreomsorgslag i Sverige, med ett ökande kommunalt ansvar. I EU lanseras E-hälsa som en av fem pelare i EU:s verktygslåda, just för att hälso- och sjukvård ska kunna utföras på andra platser än på sjukhusen. I Sverige är det fler 65-plus som bor i eget boende med hemtjänst än som bor i särskilt boende. Antalet boende i särskilt boende har minskat sedan 1995. Antalet kvarboende ökar i egna hem i förort. Det gör sektorn till den dominerande i Sverige och därmed inte försumbar.

Kombinationen av förändringar i demografi och skärpta EU-krav på cybersäkerhet och datasäkerhet ger vid handen att kommuner kommer att få ett allt tydligare tryck på att klara hemsjukvård och äldreomsorg med nya digitala lösningar på ett säkert sätt. Här finns kopplingarna till patientdatalagen, GDPR, NIS2, RCE och Cyber Security Act. Att Sverige nu får en skarpare socialtjänstlag och äldreomsorgslag, kommer även att påverka privat ägda fastigheter.

Att skärpta EU-krav kommer att bli verklighet råder inget tvivel om. Bedömningen är den, att vård med uppkopplad hemsjukvård i privat ägda fastigheter och genom dess inomhusnät har motsvarande vikt som sjukhusvård med ovan beskrivna bakgrund, med de medicinska, etiska och integritetsrelaterade hänsyn som lagstiftaren avser att värna och stärka.

Seminarium 5 december - NIS 2-teknik - Egna hem i glesbygd
Seminariet den 5 december handlar om hur tekniken ska se ut i egna hem i glesbygd – för att mäta upp till kommande lagstiftning och för att skapa tillit inför framtiden.

Kontakta gärna Teknikmarknad, till exempel genom att svara på detta email, för mer information om projektet 5G i byggnad, eller om du är intresserad av kommande strategimöten eller seminarier.