Den autonoma flygplatsen

Drönarhamn på Malmö Airport.
Drone port eller ”drönarhamn” är ytterligare ett exempel när svenska flygplatser nu definierar flygplatsens roll som nod för framtidens digitaliserade lufttransporter.

Initiativet Den autonoma flygplatsen startades 2020 av 5G i byggnad tillsammans med Ericsson, ABB, Saab, Assa Abloy, Combitech och LFV. Sedan dess har initiativet utvecklats i många olika riktningar. Däribland delprojektet Den autonoma flygplatsen – nod i framtidens drönarleveranser.

Den autonoma flygplatsen – nod i framtidens drönarleveranser
Målet med projektet är att skapa en teknisk och kommersiell lösning för Den autonoma flygplatsen, med fokus på Last Mile Delivery. Flygplatser har sedan decennier en inbyggd kapacitet att hantera de regulatoriska krav som kommer att ställas på autonoma lufttransporter med hög grad av digitalisering. Såväl för persontransport som för godstransport. Flygplatser har också landningsbanor, lokaler och andra resurser.

Nya affärsmodeller
Framtidens flygplats med en drone port kommer därför att även inkludera nya affärsmodeller. Med 200 svenska landningsbanor utspridda över hela landet samt med drone ports utanför flygplatserna, formas ett hållbart nationellt transportslag med internationell koppling. Transportslaget skapar möjligheter för en lång rad av samhällssektorer att utveckla kostnadseffektiva tjänster. Drönaroperatörerna slipper äga infrastruktur och vinner affärsmöjligheten i förhållande till berörda samhällssektorer:

• Speditörer

• Postoperatörer

• Detaljhandel – lokal e-handel

• Kommuner – äldreomsorg i låg tätortsgrad

• Regioner – sjukvård, kollektivtrafik

Drönartransporter mellan flygplatser
Det finns en rad europeiska initiativ för autonom flygfrakt mellan flygplatser. Förutsatt att en gemensam logistikstruktur kan komma på plats, kan flygplatsleveranserna bli ett mer hållbart transportslag än lastbil – med totalt 200 flygplatser och flygfält i Sverige. Det blir ett viktigt alternativ för transporter som kan vara akuta eller livsavgörande. Autonoma drönartransporter blir en hygienfaktor i en framtid med minskande personaltäthet.

Orter utan flygplats
Även svenska orter som inte har en flygplats kan involveras i logistikstrukturen genom att automatiska eller manuella omlastningar sker från vingförsedda drönare till drönare som är byggda utan att behöva en landningsbana. Så kallade ”drone ports” ersätter flygplatser. Det blir drönare av typen VTOL (vertical take-off and landing) som kommer att användas i drone ports samt för omlastning och leverans till slutdestinationer.

Last Mile Delivery
Last mile är den sista delen av en resa, som omfattar förflyttning av varor från ett transportnav till en slutdestination. En autonom transport behöver inte bara uppkoppling och teknik för att kunna navigera till sin slutdestination. En paketleverans ska kunna säkras med Chain of Trust. Paketet ska kunna levereras in i huset och kvitteras. Här behövs digitalisering med smarta lösningar. Drönarens app och husets app behöver samverka i det gemensamma molnet – oavsett operatör.

Last Inch Delivery
En stor utmaning för slutleveranser med drönare är att säkra landningsytan hos mottagaren. Det kommer att kräva en dockningsmetodik med noggrannhet kring några centimetrar. Hänsyn måste tas till vind, paketets vikt och andra variabler. Landningsytan får en mekanisk lösning och en triangulerande signalfyr som underlättar dockning. Drönaren dockar och släpper paketet förutsatt att mottagaren har kvitterat mottagningen.

Krav på säkra moln
Drönarleveranser blir en av de första applikationerna för det övergripande projektet Cloud of Cloud Infrastructure Project. Som namnet indikerar lanserar projektet en ny svensk molnstruktur som möjliggör för tredjepartleverantörer att bidra med sina appar för att kunna skapa nya tjänster. Saab och Teknikmarknad samverkar i drönarprojekt just med syftet att skapa de tekniska koncept som krävs för att drönarleveranser ska bli verklighet.

NIS 2-direktivet
Lufttransporter definieras som ”väsentlig entitet” i enlighet med EU:s kommande förslag till NIS 2-direktivet. Det innebär att lufttransporter måste vara cybersäkra när NIS 2-direktivet blir svensk lagstiftning om två år. Direktivet innehåller ett ansvarsgenombrott, vilket dessutom innebär att ledande befattningshavare blir personligt ansvariga.

För transportsektorn blir det tuffare tillsynsbefogenheter, med möjlighet att tillfälligt dra in certifiering eller auktorisation samt att utdöma tillfälligt förbud för personer att utöva sin ledningsfunktion till dess att entiteterna åtgärdat aktuella brister. EU-länderna ska alltså se till att beslutsfattande personer kan hållas personligen ansvariga.

För drönartransporter kommer NIS 2-direktivet därför att tvinga fram end-to-end-säkra kommunikationssystem, säkra molntjänster och Chain of Trust i logistiksystemets olika delar.

Seminarium
Det seminarium NIS 2-direktivet 2023 som arrangeras den 7 februari behandlar cybersäkerhet även för autonoma drönartransporter i relation till byggnader. NIS 2 sätter målbilden för säker digitalisering inom lufttransporter – som väsentlig entitet. Cybersäkerhet kommer att beröra allt fler organisationer. Det finns därför ett behov av att belysa NIS 2 ur olika synvinklar. Under seminariet sätts cybersäkerheten i första rummet, med juridisk, teknisk och affärsmässig kompetens.

Klicka här – Seminarieprogram NIS 2-direktivet 2023

Kontakta gärna Teknikmarknad, till exempel genom att svara på detta email, för mer information om projektet 5G i byggnad, eller om du är intresserad av kommande strategimöten, seminarier eller Användarföreningen. Du anmäler dig till seminarierna på projektets seminariehemsida – www.teknikhuset.org.