Region Örebro län och Örebro Airport är sedan januari 2021 med som kravställare i projektet 5G i byggnad. Dels i syfte att knyta ihop de tolv kommunerna med 5G. Dels i syfte att utveckla Örebro Airport – Sveriges fjärde största fraktflygplats.
Det ena ger det andra. För att flygplatsen ska kunna utvecklas med autonoma drönartransporter i hela Örebro län, behövs en marktäckning som omfattar alla tolv kommunerna. Det ordnas genom ett paraplynät från Teracoms 323-metersmast i Lockhyttan utanför Örebro. Flygplatser är samhällskritisk infrastruktur.
Den lösning för mobila nät som diskuteras, omfattar även länets sjukhus, vård- och omsorgsboenden samt allmännyttan i de tolv kommunerna. Även vård och omsorg är samhällskritisk verksamhet. Allt större andel av verksamheterna ska kunna utövas i kvarboenden. Här sätts cybersäkerheten i fokus.
Örebro Airport ägs av Örebro läns flygplats AB, som i sin tur till lika delar ägs av Region Örebro län och Örebro kommun. Även Karlskoga kommun och Kumla kommun är delägare med tio procent. Flygplatsen är en regional angelägenhet och tillmäts ett stort värde av ägarna. Örebro Airport är Sveriges fjärde största fraktflygplats och en av de ledande inom sektorn charterflygplatser.
Genom att flygplatsen har en betydande fraktverksamhet, har Örebro Airport klarat sin ekonomi bättre än många andra flygplatser i Sverige under corona-krisen. Detta vill ägarna nu ta fasta på, när elektrifiering och digitalisering av flyget möjliggör exempelvis drönare för person- och varutransporter.
Användarfallen för 5G på flygplatsområdet kommer att bli centrala för den inledande förstudien. Utformningen av användarfallen görs i samverkan med alla parter verksamma på flygplatsen. Den globala aktören DHL, en av huvudaktörerna på Örebro Airport, kommer att delta i arbetet med att specificera vilka krav som kommer att ställas på inomhusnätet. DHL har verksamheter på flygplatser över hela världen. Det blir därför naturligt att också involvera DHL:s huvudkontor i Bonn, där koncernens teknikutveckling är verksam. Arbetet med Örebro Airport får därför en global kravställare och säkrar därmed en stark position för att utveckla den nationella delen av projektet.
Det fortsatta arbetet med Den autonoma flygplatsen får en nationell prägel. Swedavia har beslutat att gå in i projektet som utvecklingspartner, med fokus på att medverka i utvecklingen av lösningar för Last Mile Delivery. Swedavia är ett statligt ägt bolag som driver tio av Sveriges största flygplatser.
Genom forskningssamarbetet med Grön Flygplats, ett initiativ skapat av Svenska Regionala Flygplatser AB(SRF), får projektet tillgång till ytterligare 26 regionala flygplatser i utvecklingsarbetet kring energiaspekten.
Energiaspekten för en flygplats kan tillmätas stor vikt. En flygplats utgör en miljardinvestering och representerar en till ytan stor fastighet. På fastigheten finns byggnader och ytor som har alla förutsättningar att bidra till ett positivt energinetto, vilket är intressant med tanke på elektrifieringen av flyget som transportslag. I projektet Den autonoma flygplatsen används därför internationellt ledande byggnadsverk som benchmark, exempelvis kontorshuset The Edge i Amsterdam. För en flygplats är det alltså aktuellt att beakta alla de möjligheter som inbegrips i begreppet Smart building, med solceller och energilager. Ett väl designat 5G-nät kommer givetvis väl till pass för styrning och reglering.
Automation utgör en kärnfråga i projektet Den autonoma flygplatsen. Automation har redan tagit sin rättmätiga plats i flygplatser, exempelvis vid incheckning och bagagehantering. Med industriell logik ska ytterligare steg tas som möjliggör kostnadseffektiv installation och drift. Även här kommer ett väl designat 5G-nät givetvis väl till pass för kablagefri styrning och reglering av såväl processer, maskiner och fordon. Inom ramarna för automation ingår hämtstationer men även ”kattluckan” som en bostadsanpassning samt begreppet Chain-of-Trust. Bägge delarna bidrar till möjligheten att leverera säkert 24 timmar om dygnet, vilket både är en konkurrensfaktor och en drivkraft för hög kostnadseffektivitet. Brittiska exempel med drönartransporter visar att varje drönare klarar 80 leveranser per dag med en topphastighet om 80 km/timme. Kapitalkostnaden per leverans och drönare uppgår till blygsamma 30 kronor. Detta ska jämföras med motsvarande kapital- och lönekostnad för bil och förare – samt givetvis koldioxidavtryck. Med 24-timmarsleveranser ökar kostnadseffektiviteten markant.
Lösningen i projektet inkluderar helt autonom lastning och lossning och kommer att öka effektiviteten och kostnadseffektiviteten med mindre energiförbrukning. I de projekt som DHL genomför i Kina med drönarleveranser är resultaten övertygande i hög tätortsgrad. Drönare minskar enkelriktad leveranstid från 40 minuter till bara åtta minuter och kan minska kostnader med upp till 80% per leverans, med minskad energiförbrukning och koldioxidavtryck jämfört med vägtransporter.
Sammantaget skapas nu förutsättningar för att utforma ett rikstäckande logistikkoncept som möjliggör en högre kostnadseffektivitet för alla involverade parter. En central fråga är givetvis finansieringsmodeller och affärsmodeller. Rikstäckande logistik förtjänar gemensamma investeringar, precis som våra motorvägar och järnvägar i landet. På motsvarande sätt kommer en logistik-line vid våra flygplatser att hanteras. Skalbar teknik med aktiverade investeringskostnader, så att även små kommunägda flygplatser kan vara med.
Den 7 september anordnas ett seminarium med temat Svenskt flyg utvecklas. Detta seminarium kommer att manifestera den teknikutveckling som ska leda till att hela Sverige ska leva. Med elektrifierade person- och varutransporter. Med flyget som ledande transportslag.
Kontakta gärna Teknikmarknad, till exempel genom att svara på detta email, för mer information om projektet 5G i byggnad, eller om du är intresserad av kommande strategimöten, seminarier eller Användarföreningen. Du anmäler dig till seminarierna på projektets nya seminariehemsida – www.teknikhuset.org.
|
|
|
