Tåg och elektrifierat flyg

Höghastighetstågen och snabbtågen får vänta. Istället ska befintliga järnvägsbanor nu rustas upp. Och bakom kulisserna pågår utvecklingen av autonoma lufttransporter.

Klicka på länken nedan för att ta del av visionen för Sveriges flygplatser:

Den autonoma flygplatsen – nod i framtidens drönarleveranser

Uppgradering av befintlig infrastruktur
I klimatdebattens spår har det blivit stora förändringar i synen på framtida transportsystem. Regeringen prioriterar nu upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur, före investeringar i höghastighetståg, och har därför beslutat att ge Trafikverket fyra nya uppdrag.

Samtidigt står lufttransporter som transportslag inför en trendbrytande utveckling. På bara några år har diskussionen skiftat från flygskam till att handla om avancerad teknikutveckling, med självkörande lufttransporter, eldrift, vätgasdrift samt med lägre koldioxidavtryck än snabbtågssektorn.

Den autonoma flygplatsen – nod i framtidens drönarleveranser
Frågan som transportpolitiska följare ställer sig är vad som nu händer med snabbtågen. Frågan finner sitt svar i klimatdebatten. Engelsk forskning visar att det tar närmare 100 år att återhämta det CO2-avtryck som ett snabbtågsbygge för med sig. I kalkylen krävs fullbelagda tåg med eldrift, något som kanske är möjligt i England men bara i vissa delar av Sverige. En snabbtågsträckning till exempelvis Storuman kommer inte att vara vare sig nationalekonomiskt eller miljömässigt möjlig att bygga. Därför ska Storumans flygplats givetvis vara en del av ett rikstäckande logistiknät. Sverige har drygt 200 landningsbanor – från norr till söder.

Uppgradering med digitalisering
I stället för snabbtåg är det tekniskt och miljömässigt mer sannolikt att vi får lufttransporter till landets små orter. Flygindustrin vidareutvecklar nu passagerarplan som inte släpper ut koldioxid. Airbus har flera vätgasdrivna passagerarplan på gång. Kanadensiska de Havilland likaså. Redan om två år kan en Dash 8 från de Havilland med elmotorer tas i drift och blir då det största vätgasdrivna passagerarflygplanet för cirka 40 passagerare. Även eldrivna drönare för persontransport lanseras nu världen över.

Det blir således ett tryck på att också anpassa flygplatserna inför de förändringar som flygbranschen står inför. Initiativet Den autonoma flygplatsen, med anpassade former för digitalisering och automation, utgör en betydande del i arbetet med att uppgradera svenska flygplatser och öka kostnadseffektiviteten. Digitalisering med 5G som ryggrad är därför den röda tråden i projektet. I release 17 av 5G-standarden, som kom under 2022, finns kopplingarna till andra ekosystem för att kunna vidareutveckla det digitaliserade flygets alla delar. 5G-standarden kopplar då till satellit, drönare, internet, Wi-Fi och broadcasting, vilket skapar stora utvecklingsmöjligheter för flygplatser i alla delar av landet.

3GPP blir det naturliga valet
Ett av de mer dominerande regulatoriska kraven på autonoma lufttransporter är den mobila uppkopplingen. En drönare måste ständigt vara uppkopplad för att kunna leva upp till EU:s nya standard för autonoma drönartransporter – U-space. Till detta kommer andra kommande lagkrav från EU, exempelvis NIS 2-direktivet och RCE-direktivet. Det gör att 3GPP-standarder blir det naturliga och globala valet för autonoma drönartransporter.

NIS 2-direktivet – väsentlig entitet
Lufttransporter definieras som ”väsentlig entitet” i enlighet med NIS 2-direktivet. Det innebär att drönare och dess omgivande digitala system ställs inför höga krav när det gäller cybersäkerhet. En central funktion är att vidmakthålla en säker mobil uppkoppling, såväl utomhus som inomhus. Det är väsentligt att i varje ögonblick kunna veta var Sveriges autonoma drönare befinner sig – även när de befinner sig i en hangar.

Kommunikation med byggnader
Drönare måste därför kunna vara mobilt uppkopplade också inomhus, vilket ställer krav på inomhustäckningen. I samband med passagerartransporter, ska drönaren ingå i det system för digital och fysisk access som släpper ombord rätt passagerare till rätt drönare. Även vid lastning och lossning av gods behöver drönaren kunna kommunicera med byggnader. Exempelvis för att öppna luckor för leverans in i en byggnad.

Seminarium
Det seminarium NIS 2-direktivet 2023 som arrangeras den 7 februari behandlar cybersäkerhet även för autonoma drönartransporter i relation till byggnader. NIS 2 sätter målbilden för säker digitalisering inom lufttransporter – som väsentlig entitet. Cybersäkerhet kommer att beröra allt fler organisationer. Det finns därför ett behov av att belysa NIS 2 ur olika synvinklar. Under seminariet sätts cybersäkerheten i första rummet, med juridisk, teknisk och affärsmässig kompetens.

Kontakta gärna Teknikmarknad, till exempel genom att svara på detta email, för mer information om projektet 5G i byggnad, eller om du är intresserad av kommande strategimöten, seminarier eller Användarföreningen. Du anmäler dig till seminarierna på projektets seminariehemsida – www.teknikhuset.org.