5G och nationalekonomi

Veckobrevet den 17 januari 2023 gav oss dessvärre inte bottennoteringen – med Sveriges placering sjua från slutet.

Nu ligger Sverige på en sistaplacering på 5G-listan i Europa. Det visar den senaste mätningen av 5G-täckning, daterad mars 2023. En smula overkligt för alla oss som har sett Sverige som en ledande teknik- och välfärdsnation i flera decennier.

Teknikföretagen reagerar starkt
”Sveriges usla facit inom 5G-utbyggnaden hotar hela teknikindustrins konkurrenskraft”.

Det är Teknikföretagens kritiska kommentar kring Sveriges mediokra 5G-utbyggnad – citerat i Dagens Industri den 2 juni. Sannolikt är det Teknikföretagen som vet bäst. Teknikföretagen är den främsta företrädaren för svenskt näringsliv. Organisationen samlar 4 300 medlemsföretag som tillsammans genererar en tredjedel av Sveriges export. Uppdraget är att ge företagen bästa möjliga konkurrenskraft. Företag som Ericsson, ABB, Volvo, Saab, Alfa Laval, SKF, Tetra Pak, Scania och Electrolux – för att nämna några världsledande bolag i medlemslistan.

Skämskudde
Teknikföretagen har redan efter januarimätningen i år använt omdömen som ”duger inte”, ”genant” och ”skämskudde”. Det är inget inställsamt språkbruk som svensk industri använder om den svenska telekomsektorn. Dessvärre är det grundläggande strukturproblem som är orsaken till Sveriges tillkortakommanden som telekomnation. Det handlar i första hand om telekomsektorns aktiekurser och p/e-tal. En alltför hög investeringstakt skulle få aktierna att kollapsa. Aktier som fortsätter att tappa underliggande värde år efter år. Uppenbarligen är det affärsstrukturen det är fel på när intjäningen från 4G LTE prioriteras framför 5G. Kvartalsekonomin prioriteras framför nationalekonomin. Licenskraven från PTS har lyst med sin frånvaro och nu ser vi resultaten.

Det är värt att notera att den finska telekomsektorn har lyckats bättre.

Sverige 20,5% - Finland 94,7%
Sveriges 5G-mobiltäckning rapporteras till blygsamma 20,5% jämfört med broderlandet Finlands 94,7%, per mars 2023. Enligt företrädare för den svenska telekomsektorn beror detta på att Sverige har lidit av komponentbrist. Under samma tidsperiod tycks Finland emellertid ha klarat av komponentleveranserna utan större problem.

Teknikleverantörer
Sverige har Ericsson. Finland har Nokia. Två världsledande systemleverantörer inpå knutarna borde göra det lättare för Sverige än övriga europeiska länder att hitta lämpliga leverantörer av system, komponenter och tjänster. Ericsson omsätter 23,4 miljarder EUR (2022). Nokia omsätter 24,91 miljarder EUR (2022). Uppenbarligen har det levererats komponenter – åtminstone till Finland. Sanningen är snarare att Sverige och Finland är del av samma komponentmarknad. Låt oss i stället studera andra underliggande faktorer som skulle kunna förklara missförhållandena.

Befolkningstäthet
Sverige är mer tätbefolkat än Finland. Kostnaden att bygga 5G-täckning torde därför vara lägre i Sverige. Befolkningstätheten i Finland är 18,3 invånare per kvadratkilometer, vilket är lägst i Europeiska unionen. Sveriges befolkningstäthet är 25,8 invånare per kvadratkilometer.

Bruttonationalprodukt – BNP per capita
Sverige har högre BNP per capita än Finland. Det finns således mer tillgängligt kapital per capita att bygga 5G-täckning i Sverige än i Finland. Sveriges BNP per capita är 61 USD. Finlands BNP per capita är 56 USD.

ARPU – Average Revenue Per User
Intäkterna för svenska mobiloperatörer har ökat år från år i SEK – men i reala termer har intäkterna börjat sjunka från år 2018. ARPU har varit hyfsat stabilt genom åren men om man räknar med inflationen blir läget ett annat. Om ARPU för år 2000 var SEK 2260 per år, så är ARPU för år 2022 SEK 1490 per år i 2000 års priser. Från år 2000 till 2022 har ARPU i reala termer sjunkit med 34,17 procent. ARPU definieras som den totala intäkten dividerat med antalet användare (kunder eller abonnenter).

Eftersom varje abonnemang bidrar till trafikökning och därigenom kostnadsökningar för operatörerna (CAPEX och OPEX) så har intjäningsförmågan sakta men säkert sjunkit för operatörerna. Troligen kompenseras detta inte med att utrustning (CAPEX) har blivit billigare per trafikvolym. Lösningen stavas konsolidering.

Konsolidering är nödvändig
Eftersom Finland har lyckats med sin 5G-utbyggnad, finns det anledning att ifrågasätta hur den svenska telekomsektorn fungerar på den svenska marknaden. Sannolikt skulle skärpta licensvillkor hjälpa till att bygga 5G-nät men det behövs också en ny struktur för leveranser. Leveranserna av framtidens inomhusnät behöver en ny leverantörstyp. Inte minst är en konsolidering nödvändig för att adressera misslyckandet med 5G-täckningen i makronätet. Mobiltäckning som samhällsresurs är alltför viktig. Det har Finland förstått.

Inspiration från USA
USA kan också tjäna som inspiration. Där har FCC (USA:s motsvarighet till PTS) tillsammans med politiker med framåtriktad beslutskraft skapat ett regelverk som främjat utveckling och affärsmässighet för den mobila telekommarknaden. Citizens Broadband Radio Service (CBRS) för gemensam användning av radiofrekvenser styrs av ett ramverk för auktorisering av spektrum i tre nivåer för att tillgodose en mängd olika kommersiella användningar på en delad basis med befintliga federala och icke-federala användare av bandet i USA. Detta har gjort att nya aktörer (läs Neutral Hosts) har etablerats in i värdekedjan för mobila tjänster och Internet of Things. Samtidigt har förutsättningarna för fruktbart samarbete etablerats mellan aktörerna i värdekedjan. Det vill säga mellan mobiloperatörer, Neutral Hosts och fastighetsägare. Denna form av samarbete existerar inte i Sverige och EU idag. Sakta men säkert halkar Sverige och EU efter USA eftersom det kapital som mobiloperatörerna har tillgång till inte räcker för att skapa säker och tillförlitlig inomhustäckning med kapacitet för alla avancerade tjänster nu när mobildatatrafiken fördubblas vart 2-3 år.

Innovation skapar välfärd – stöd i forskning
Teknikföretagens frustration grundar sig på sund affärsmässighet – sanningar som även har stöd i forskning. Det är viktigt för svensk industri att kunna utvecklas på hemmamarknaden – med nya innovationer som kan testas och vidareutvecklas.

Innovation skapar välfärd. Så kan Nobelpriset i ekonomi 2018 sammanfattas. Priset tilldelades den amerikanska nationalekonomen Paul M. Romer med motiveringen “for integrating technological innovations into long-run macroeconomic analysis”. Paul Romer, som också var Världsbankens chefsekonom 2016-2018, menar att nya idéer är grundläggande för tillväxt eftersom de gör alla som producerar fysiska varor och tjänster mer produktiva.

Nu är det dags för den svenska telekomsektorn att utvecklas. Sverige kan inte låta kvartalsekonomin för en isolerad industrisektor överskugga utvecklingen för samhället i stort.

Kontakta gärna Teknikmarknad, till exempel genom att svara på detta email, för mer information om projektet 5G i byggnad, eller om du är intresserad av kommande strategimöten, seminarier eller Användarföreningen. Du anmäler dig till seminarierna på projektets seminariehemsida – www.teknikhuset.org.