Sverige lever inte upp till EU-direktiven

Sverige är sämst i Europa på att bygga 5G. Det visar den senaste EU-mätningen av 5G-täckning, daterad mars 2023. Med facit i hand kan också konstateras att Sverige inte lever upp till EU-direktivet om elektronisk kommunikation från 2018. Sveriges misslyckade 5G-utbyggnad har därför tillställts Riksrevisionen som en allmän fråga.

Tydliga ambitioner från EU
Det kan diskuteras om Sverige ska behöva instruktioner från EU för att värna svenskt näringsliv. Som medlemsnation har emellertid Sverige förpliktelser under EU-rätten. Finlands goda exempel på 94,7% 5G-mobiltäckning jämfört med Sveriges 20,5%, leder dock till bevis att Sverige inte har levt upp till EU-direktivens ambitioner. Det har gått drygt fyra år sedan LEK-direktivet beslutades och Sverige har misslyckats med såväl implementation som resultat.

Det finska Transport- och kommunikationsverket har sannolikt getts bättre förutsättningar än vad svenska Post- och telestyrelsen (PTS) har fått. Fakta kvarstår – PTS lever inte upp till sitt uppdrag och därigenom lever inte Sverige upp till EU-direktiven inom elektronisk kommunikation.

Förtexterna till EU-direktivet 2018/1972 är tydliga. Här följer några utdrag:

Förtext (23)
Regelverket bör, utöver de tre befintliga huvudmålen att främja konkurrens, den inre marknaden och slutanvändarnas intressen, inriktas mot ett ytterligare konnektivitetsmål som formuleras i form av resultat: Utbredd tillgång till och utbrett utnyttjande av nät med mycket hög kapacitet för alla unionsmedborgare och företag i unionen, som baseras på rimliga priser och rimligt utbud, effektiv och sund konkurrens, öppen innovation, effektiv radiospektrumanvändning, gemensamma bestämmelser och förutsebara regleringsmetoder på den inre marknaden samt de sektorsspecifika bestämmelser som krävs för att skydda unionsmedborgarnas intressen…

Förtext (28)
Det behövs lämpliga incitament till investeringar i nya nät med mycket hög kapacitet som stöder innovation inom innehållsrika internettjänster och stärker unionens internationella konkurrenskraft. Sådana nät har enorma möjligheter att ge fördelar till unionens konsumenter och företag…

Förtexterna i EU-direktivet tydliggör vad Sverige förväntas uppnå med 5G-utbyggnaden. 5G lanseras av EU som ryggraden i Europas digitalisering – en väsentlig del av den inre digitala marknaden. 5G tillmäts stor betydelse för såväl Europas som Sveriges internationella konkurrenskraft. I dessa ambitioner har Sverige brustit. Här följer en sammanställning av de områden där Sverige brister i förhållande till EU-direktivet 2018/1972 – drygt fyra år efter att direktivet beslutades:

Slutanvändarnas intressen har inte värnats
Teknikföretagens publika reaktion i media talar sitt tydliga språk. Svensk industri styrker att de under tre år tappat konkurrenskraft globalt i avsaknaden av 5G-utbyggnad.

Nät med mycket hög kapacitet har inte byggts
Jämfört med Finlands 5G-utbyggnad står det klart att Sverige saknar nät med mycket hög kapacitet. Finland är i väsentliga delar ett land som är jämförbart med Sverige.

Rimligt utbud har inte säkrats
Ingen av de fyra svenska mobiloperatörerna har säkrat ett utbud av 5G-tjänster i hela landet. Finland visar att det är möjligt för mobiloperatörer att hålla ett högre tempo.

Unionmedborgarnas intressen i Sverige har inte skyddats
Medlemskap i EU inkluderar även end-to-end-säkerhet i inre digitala marknaden. Det förutsätter att Sverige ligger i fas med jämförbara länder, vilket inte är fallet.

Lämpliga incitament till investeringar har inte skapats
Sveriges 5G-utbyggnad om 20,5% i förhållande till Finlands 94,7% talar sitt tydliga språk. Sverige har inte skapat lämpliga incitament för operatörernas investeringar.

Dagens mobilnät stöder inte innovation
Det är nationer som USA, Sydkorea och Kina som nu har tagit över den ledande och berikande position inom mobil digitalisering som Sverige har haft i decennier.

Saktfärdighet stärker inte unionens internationella konkurrenskraft
USA, Sydkorea och Kina ligger nu nära tre år före Sverige. Tre år är betydelsefullt för att utveckla internationell konkurrenskraft, för teknikutveckling och marknadstester.

Avsaknad av fördelar till Sveriges konsumenter och företag
Forskning visar att den svenska saktfärdigheten i 5G-utbyggnad kommer att drabba innovationer, företagande, konsumenter och på sikt även välfärden i Sverige.

Krav på ansvarstagande
Det är nu av största vikt att det svenska 5G-misslyckandet kan definieras. Sverige står inför introduktionen av 6G inom sju år och det är av avgörande vikt att Sverige nu kan komma i kapp och återta en tätposition i en traditionellt stark svensk sektor.

PTS tycks inte ha ställt några som helst krav på utbyggnadstakt i licenskraven. Det är ett av många områden som nu måste omformas – för att innovationstakten i Sverige ska kunna närma sig marknadsledande nationers nivåer.

Därför måste de processer och ledande befattningshavare som har misslyckats i Sverige omgående bytas ut mot nya. Det behövs också en ny leverantörsstruktur inom telekomsektorn. En struktur som kan se bortom nästa kvartalsrapport och som även kan medverka i finansieringen av framtidens inomhusnät. En kapacitet och ett incitament som mobiloperatörer med noterade aktier uppenbarligen inte har.

Telekom är inte längre en tillväxtaktie. Mobil konnektivitet blir alltmer en hygienfaktor i samhället, att jämföras med vattenledningar och elledningar. Sverige har fyra nationella mobiloperatörer på 10 miljoner invånare. USA har tre nationella mobiloperatörer på 340 miljoner invånare. Det är nu dags för EU att ompröva befintliga modeller – om ambitionen är att öka unionens internationella konkurrenskraft.

Utvecklingen i Sverige är bevis nog för att behovet av förändring kan definieras som akut. Sveriges misslyckade 5G-utbyggnad har därför tillställts Riksrevisionen som en allmän fråga.

Kontakta gärna Teknikmarknad, till exempel genom att svara på detta email, för mer information om projektet 5G i byggnad, eller om du är intresserad av kommande strategimöten, seminarier eller Användarföreningen. Du anmäler dig till seminarierna på projektets seminariehemsida – www.teknikhuset.org.