Nyhetsbrevet

Nyhetsbrev om projektets utveckling samt inbjudan till kommande seminarium.
B8122a66 e545 4124 6e5a f008892c8299

NIS 2-teknik - Uppkoppling utomhus

En enkel wearable får illustrera behovet av uppkoppling utomhus när det gäller virtuella sjukhus. Med möjlighet till multivariat analys som ett sätt att prediktera ohälsa.

Prediktion som storskalig metod kommer från processindustrins omvandling på 90-talet. Genom att kontinuerligt samla maskindata som temperatur, vibrationer och läckströmmar, kan maskinhaverier numera upptäckas innan de inträffar.

På motsvarande sätt utvecklas nu hälso- och sjukvården internationellt. Genom att tidigt upptäcka förändrade hälsovärden på variabelnivå, kan hälso- och sjukvården bli mer kostnadseffektiv – samtidigt som livskvaliteten ökar för individen. Med ny teknik kan ohälsa upptäckas innan den inträffar. Villkoret – att uppkopplingen måste fungera säkert och redundant 24 timmar per dygn – gäller både inomhus och utomhus.

Svensk industri tidigt ute – med halverade kostnader
ABB:s dotterbolag ABB Service var en föregångare inom industrin.
Redan i början på 90-talet erbjöd ABB Service svensk industri det som kallades
totalåtagande inom industriunderhåll. Erbjudandet omfattade en halvering av underhållskostnaden, genom att introducera ett nytt sätt att bedriva industriunderhåll.

Förebyggande och avhjälpande
Industrin hade fram till 90-talet i betydande omfattning satsat på stora och välbemannade serviceavdelningar, för att snabbt kunna åtgärda oplanerade produktionsavbrott närhelst på dygnet de inträffade. Eftersom oplanerade produktionsavbrott ofta ledde till nedstängd produktion i flera dygn, blev resultatet mångmiljonförluster i tappade intäkter och kostsamma reparationer.

Det fanns således behov av förändring. Det som kallas förebyggande underhåll, utvecklades därför som ett komplement till traditionellt avhjälpande underhåll.

Underhållsprogram på komponentnivå infördes. Framför allt monterades sensorer i exempelvis de stora högspända elmotorer som drev produktionslinjerna i pappersmaskiner och valsverk. Genom att kontinuerligt mäta temperatur, trycktransienter, temperaturtransienter och vibrationer i maskinens olika delar, kunde ett begynnande maskinhaveri upptäckas – innan haveriet skulle ha inträffat.

Industrin kunde nu med planerade driftsavbrott byta vitala komponenter och maskiner innan de sannolika haverierna, vilket ledde till halverade kostnader för avhjälpande underhåll. Framför allt ledde det till att produktionsavbrotten och mångmiljonförlusterna i utebliven produktion minskade.

Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvården har liknande situationer, behov och möjligheter. En fullbordad hjärtinfarkt kostar väsentligt mer för samhället och individen än vad det kostar att förebygga den. En intensivvårdplats kostar nämligen drygt 50 000 kronor per dygn och en fullbordad hjärtinfarkt medför givetvis också betydande personligt lidande. Multivariata metoder har därför utvecklats internationellt även inom hälso- och sjukvård.

Multivariata analyser innebär att sensorer kontinuerligt mäter medicinska värden på variabelnivå. Det kan vara kroppstemperatur, syresättning, hjärtfrekvens, andningsfrekvens, fukthalt, cytokiner samt situationsvariabler som utomhustemperatur och aktivitet genom exempelvis stegräknare. Konventionella regressionsanalyser eller mer avancerade AI-baserade system med stora nationella datamängder kan således bistå med ”early warnings” – som en väsentlig del av det som benämns virtuella sjukhus.

Med möjligheten till virtuella sjukhus går insatserna ner i åldrarna, eftersom ett syfte är att arbeta mer förebyggande. Även förvärvsarbetande medborgare exempelvis med folksjukdomar blir aktuella för förebyggande metoder.

Utvecklingen i USA är tydlig. Hela 74 % av yngre respondenter med högre inkomst och högre utbildning uppgav att de äger en wearable under 2022. Ägande av wearables bland äldre respondenter med lägre inkomster och lägre utbildningsnivå ökar sakteliga i USA, under 2022 på en betydligt lägre nivå, 21 %.

Juridiska aspekter – 2 miljoner svenskar – 55 procent av vårdtiden
Förebyggande vård i Sverige har sina rötter från 1983. Landstingen fick då ett lagreglerat uppdrag att arbeta förebyggande. Utöver att erbjuda sjukvård ålades landstingen att förebygga ohälsa hos befolkningen, genom insatser riktade såväl mot människorna som miljön. Den tekniska utvecklingen 2023 möjliggör fler proaktiva insatser i förebyggande syfte än vad som var fallet 1983. Rent statistiskt kan målgruppen kan sägas vara de 2 miljoner svenskar över 65 år som konsumerar 55 procent av vårdtiden.

Samtycke är enligt svensk lag en förutsättning för att kunna ha svenska medborgare uppkopplade med bärbara sensorer inom hälso- och sjukvården.

Aktuell teknik
Gruppen 65+ utgör 20 procent av befolkningen och konsumerar alltså 55 procent av all vårdtid. Det är 2 miljoner svenskar som i stor utsträckning redan idag erbjuds olika typer av medicinska analyser. Förebyggande teknik kommer att avlasta traditionella insatser på våra sjukhus när resurserna brister. Teknik som samlar medicinskt data i alla situationer under ett dygn.

Marknadens utbud av sensorer och monitorering inom distansdiagnostik kommer att nära fyrdubblas globalt fram till 2027. De nya lagkraven kommer att möjliggöra end-to-end-säkerhet och redundans, från brukare till molntjänsten. De medicinska kraven sammanfaller – med uppkoppling 24 timmar per dygn.

Kommersiella aspekter
Den förebyggande delen av virtuella sjukhus blir ekonomiskt motiverad när andelen äldre ökar. Virtuella sjukhus kommer att finnas utanför sjukhusen och ska kopplas upp med nya digitala tjänster inom en snar framtid. Virtuella sjukhus avlastar fysiska sjukhus.

Lärdomen av halverad underhållskostnad inom industrin är en pådrivande faktor. Med erfarenhet från USA, kommer yngre, välutbildade och välavlönade grupper att dominera som brukare – snarare än grupper över 65 år – vilket driver marknaden. I ett svenskt perspektiv kommer en socioekonomisk obalans som den i USA sannolikt att framtvinga politiska satsningar.

Uppkoppling utomhus – sammanfattning
Det medicinska ansvaret kommer i framtiden alltmer att baseras på informerade beslut med digitala lösningar. Med historiskt data och med multivariata analyser av realtidsdata från olika typer av sensorer. Sensorer exempelvis i och på människokroppen, i sängen, i rullstolen och i bostaden.

Bakgrunden är att antalet medborgare över 80 år kommer att öka med cirka 50 procent de närmaste tio åren. Gruppen 80+ utgör idag 5 procent av befolkningen och konsumerar 26 procent av all vårdtid. Gruppen 65+ utgör 20 procent av befolkningen och konsumerar 55 procent av all vårdtid. I Stockholm kommer vi alltså i teorin att behöva bygga ett ytterligare Nya Karolinska för att klara situationen om tio år – om det inte vore så att det inte finns tillräckligt med läkare och sjuksköterskor för att bemanna ett nytt sjukhus i traditionell mening. Enligt både Socialstyrelsen och IVO saknas det redan idag vårdpersonal inom samtliga 21 regioner i Sverige. Antalet arbetsföra per 80+ minskar och därmed skatteintäkternas möjlighet att skala upp befintliga strukturer. Det blir därför inte helsatsningar på sjukhus utan i stället på digitalisering i boendemiljön. Sveriges regering har under 2020, tillsammans med SKR, TCO och Kommunal, inrättat en Välfärdskommission som ska arbeta med en samordnad digitalisering för att klara de kommande utmaningarna.

Av beskriven anledning blir det alltså en ny socialtjänstlag och äldreomsorgslag i Sverige, med ett ökande kommunalt ansvar. I EU lanseras E-hälsa som en av fem pelare i EU:s verktygslåda, just för att hälso- och sjukvård ska kunna utföras på andra platser än på sjukhusen. I Sverige är det fler 65-plus som bor i eget boende med hemtjänst än som bor i särskilt boende. Antalet boende i särskilt boende har minskat sedan 1995. Antalet kvarboende ökar i egna hem. Vitala medborgare behöver cybersäker uppkoppling utomhus.

Kombinationen av förändringar i demografi och skärpta EU-krav på cybersäkerhet och datasäkerhet ger vid handen att regioner och kommuner kommer att få ett allt tydligare tryck på att klara hemsjukvård och äldreomsorg med nya digitala lösningar på ett säkert sätt. Här finns kopplingarna till patientdatalagen, GDPR, NIS2, RCE och Cyber Security Act. Att Sverige nu får en skarpare socialtjänstlag och äldreomsorgslag, kommer även att påverka uppkopplingen utomhus.

Att skärpta EU-krav kommer att bli verklighet råder inget tvivel om. Bedömningen är den, att virtuella sjukhus med uppkoppling utomhus har motsvarande vikt som sjukhusvård med ovan beskrivna bakgrund, med de medicinska, etiska och integritetsrelaterade hänsyn som lagstiftaren avser att värna och stärka.

Seminarium 12 december - NIS 2-teknik - Uppkoppling utomhus
Seminariet den 12 december handlar om hur tekniken ska utformas utomhus – för att mäta upp till kommande lagstiftning och för att skapa tillit inför framtiden.

Kontakta gärna Teknikmarknad, till exempel genom att svara på detta email, för mer information om projektet 5G i byggnad, eller om du är intresserad av kommande strategimöten eller seminarier.