Nyhetsbrevet

Nyhetsbrev om projektets utveckling samt inbjudan till kommande seminarium.
60da0d52 d475 653d 16db 1731b3a07c8b

Virtuella sjukhus

De kallas virtuella sjukhus.
De kommer att finnas utanför sjukhusen och ska kopplas upp med nya digitala tjänster inom en snar framtid. Under våren belyser veckobrevet de sex vanligaste fallen – ur teknisk, juridisk och kommersiell synvinkel.

Seminariet den 16 maj spänner därför mellan storstad och glesbygd.
Valet mellan Wi-Fi och 5G. Innebörden av hemarbete och e-hälsa. Det är den nya lagstiftningen som blir den gemensamma nämnaren när tekniken ska väljas.

Seminariet den 30 maj beskriver vad som menas med virtuella sjukhus.
Inte minst beskrivs hur ansvar och kostnader kan delas mellan berörda parter. Hur ansvarig tillsynsmyndighet ser på lagtext och efterlevnad.

En röd tråd
Det finns en röd tråd. Sammanfattningsvis blir det e-hälsa som är dimensionerande för beslutsfattare och fastighetsägare när Sverige får en ny lagstiftning den 18 oktober 2024.

Docent Kristina Groth på Karolinska Universitetssjukhuset förmedlar tankar kring framtidens distansmonitorering och virtuella sjukhus på seminariet den 30 maj. I Stockholm har distansmonitorering redan startat. Med Medicinkliniken vid Capio S:t Görans Sjukhus.

Högbelånade fastighetsbolag går dåligt när räntorna är höga. Nu är det definitivt inte läge att investera i dyra inomhusnät. Det blir alltmer intressant att diskutera hur samhällets parter kan dela på kostnader. Därför blir också kostnadsdelning en central fråga den 30 maj.

Hur olika fastighetsbolag löser sin cybersäkra uppkoppling kommer att variera. De kommande sex veckobreven kommer att redogöra för skillnader.

74 % i USA – 20 % i Sverige
I USA äger hela 74 procent av gruppen unga, välutbildade och högavlönade någon form av ”wearables” för monitorering av hälsa. Motsvarande siffra för äldre, lågutbildade och lågavlönade i USA är 21 procent.

I Sverige utgör 65-plussarna 20 procent av befolkningen och konsumerar 55 procent av vårdtiden.

Registerbaserade analyser visar att andelen vårdtillfällen där oplanerad återinskrivning skett inom 30 dagar, är ungefär dubbelt så hög för de mest sjuka äldre – som representerar gruppen multisjuka och sköra äldre – jämfört med alla patienter 65 år och äldre.

Av det skälet blir prediktiv hälsovård alltmer intressant för samhället. Att i ett tidigt skede kunna upptäcka ohälsa och med mer kostnadseffektiva åtgärder leverera lagstadgad hälso- och sjukvård. Det blir en nödvändighet i det åldrande samhället – när andelen äldre ökar.

Det åldrande samhället gör det alltså angeläget för välfärden att säkra tillgången till virtuella sjukhus. Det blir gruppen multisjuka och sköra äldre som prioriteras för besök på sjukhusen – medborgare med mindre kognitiv förmåga.

Sveriges fördelningspolitiska traditioner
Med Sveriges fördelningspolitiska traditioner blir det svårt att tänka sig att bara gruppen unga, välutbildade och högavlönade ska ha tillgång till prediktiv hälsovård – som i USA.

Det ger en indikation av hur marknadsutvecklingen kan komma att te sig även i Sverige. I ljuset av den nya NIS 2- och RCE-lagstiftning, som kommer redan under 2024, blir det därför nödvändigt att förhålla sig till hur tekniken ska lösas för att möta lagkraven och användarnas tillit. Tillit är centralt, eftersom lagen kräver samtycke.

Utan tilliten från användarna, kommer våra samhällen att misslyckas med digitaliseringen av hälso- och sjukvården. Det blir därtill samhällets lägre socioekonomier som kommer i kläm – risken för ett patienternas A- och B-lag är överhängande. Det visar alltså studierna från USA.

Sex olika fall
Inför seminariet den 16 maj inleds beskrivningen av sex olika fall. Under våren påbörjas dessutom ett tekniskt utvecklingsprojekt med sex separata seminarier. Huvudfokus blir den typ av uppkopplad teknik som omfattas av regioners och kommuners lagstiftade ansvar. Exempelvis trygghetslarm, distansmonitorering, hjälpmedel, konsultationer och rådgivning.

Seminarium 16 maj - NIS 2 – Teknikval 2023
Seminariet den 16 maj handlar om hur tekniken ska se ut – för att mäta upp till kommande lagstiftning och för att skapa tillit inför framtiden.

Syftet den 16 maj är att mejsla ut bilden av vilka teknikdelar som kommer att krävas för den konnektivitet som ska lösa digitaliseringen.

Detta inledande seminarium berör en bredare krets. Frågan som exempelvis kommunernas stadsarkitekter får hantera, är om parabolen nu gör sitt återinträde på svenska balkonger.

Seminarium 30 maj - NIS 2 – Delat ansvar 2023
Seminariet den 30 maj handlar om hur kostnaden för tekniken kan delas mellan involverade parter – för att mäta upp till kommande lagstiftning och för att skapa tillit inför framtiden.

Kontakta gärna Teknikmarknad, till exempel genom att svara på detta email, för mer information om projektet 5G i byggnad, eller om du är intresserad av kommande strategimöten, seminarier eller Användarföreningen. Du anmäler dig till seminarierna på projektets seminariehemsida – www.teknikhuset.org.